Bloggen

Ur tand i mun

september 30, 2012 § 0 kommentarer

När jag var liten så hände det mer än en gång att en tappad tand över natten på något mirakulöst vis förvandlades till en slant. På kvällen låg den förlorade gadden under kudden eller i ett vattenglas och på morgonen var där istället cash.
Det gick alltså att göra stålar på förlorade kroppsdelar och framtiden såg i sanning ljus ut.
Nu många år senare blir jag därför förstummad av förvåning då jag efter att ha besökt min tandläkare förväntansfull står framför den rara receptionisten som leende räcker över en minst sagt saftig räkning.

”Ska jag betala?”

”Vart fan är tandfen?”

Receptionisten skrattar och tycker att jag är så fyndig, men jag lämnar förbryllad och inte så lite skakad tandläkarmottagningen.

Det är en hel del som grundläggs i barndomen och detta har denna vecka blivit väldigt synliggjort i media och hos befolkningen i stort. Den senaste av sådana glödheta spörsmål är följande knivighet.

”Ska Tintinböckerna få vara kvar på kulturhuset och på landets bibliotek?”

En påhittad tecknad Belgisk journalist påstås riskera, enligt kritikerna, att för evigt förvandla våra intet ont anande barn och ungdomar till spritt språngande rasister.

”Är det så lätt att tuta i ungdomarna sådana dumheter?”

Jag ifrågasätter även tanken på att Tintin är det enda som de läser. Om man även läser Fantomen så kanske Tintins påverkan inte blir lika svår? Den maskerade hjälten är jättesnäll med sina infödingar och de är varken dumma eller förtryckta. Visst är Fantomen en vit man med mer än lovligt udda klädsmak, men om han inte sköter sig så skjuter nog Bandarerna honom med en av sina berömda giftpilar och tar över brottsbekämparsyndikatet själva.
När en sådan här sak blir förstasidesstoff känns det verkligen som att Jonas Gardell har rätt när han kallar Sverige för, ”landet mellanmjölk.” Det tjafsas lite, och någon kanske till och med blir lite arg, men i det stora hela går det rätt städat till.
Samtidigt i andra delar av världen så blir starkt troende människor så uppretade över nidteckningar att de, ivrigt påhejade av religiösa grupper med skumma avsikter, demonstrerar högljutt på gatorna, attackerar konsulat och faktiskt också mördar ambassadpersonal. Urusla filmer har spätt på ilskan, så vänta bara tills kritikerna mot den animerade murveln med tjusarlocken kommer på att det finns en rad med filmatiseringar också!

Jag inbillar mig att propaganda för och emot rasistiska tankegångar i slutänden jämnar ut sig.
Om nu Tintin som ser så snäll och fånig ut leder till en felaktig människosyn så kan denne Belgares felsteg lätt motverkas med hjälp av Jan Guillous senaste två böcker. Den som tror på det goda i den Belgiska, eller någon annan, kolonialmakts göranden efter att ha läst dessa två första delar i hans trilogi har definitivt en skruv lös. Otäckt, grymt och så illa att även kapten hadock skulle hålla upp med sitt evinnerliga svärande en stund för att istället rodna av skam.

Hur långt ska vi egentligen behöva gå för att skydda våra små oskyldiga barn från menlig yttre påverkan?

Asterix och Obelix dopar sig och misshandlar därefter de Romerska soldater som bara försöker göra sin plikt. Majestix har vanföreställningar om att himlen ska ramla ner i hans huvud och hur man behandlar byns kulturutövare ska vi inte ens prata om.

”Kalle Anka” och hans vänner går omkring halvnakna men verkar ändå helt befriade från allt vad naturliga relationer och sex beträffar. Farbror Joakim är ett kapitalistsvin av stora mått, och Kalle har svåra problem med att hålla sitt humör under kontroll. Faktum är att det pågår så många konstigheter i staden Ankeborg att det enda jag inte med fog kan anklaga dem för är rent kvacksalveri.

Lucky Luke är så skjutgalen att han även pepprar sin egen skugga. Cowboyen i fråga verkar även blossa lika mycket som, ”the Marlboro Man.”

Tarzan och Korak umgås lite väl intimt med apor.

Batman är en läderfetischist och umgås gärna med yngre män som han låter klä upp i kufisk fågeldräkt.

Även björnen Bamse dopar sig, men verkar trotsallt vara en stadgad familjefar. Skrämmande dock att det är hans egen farmor som är hans langare.

Jag undrar också över den historiska korrektheten angående vikingar i ”Hagbard Handfaste” och indianernas levnadsvillkor och situation i ”Snubbelfot.”

Är verkligen ”Kapten Zoom” lämplig för de små med tanke på hur han ständigt påstår sig ha, ”galaxer i mina braxer!”

”Katten Gustav” verkar vid första anblick vara rätt oskyldig, men vid en närmare granskning misstänker jag starkt att det är fråga om produktplacering i stor skala. Lasagne, för oss viktväktare mer känt som en kolhydratsbomb, kommer obönhörligen att krävas som middagsmat av kattälskande serieläsare i stora delar av världen.

Hur ska vi få våra barn att äta fisk så länge de tillåts se filmer med och läsa böcker om, ”den lilla sjöjungfrun?”

Hur ska vi få vår ungdom att lägga manken till och jobba hårt om de tror att det bara är att vifta med ett trollspö som ”Harry Potter?”

Vad säger Sveriges gruvarbetare till sina barn då deras yrkeskår porträtteras som ett gäng stolliga dvärgar?

Vad säger dvärgarna om att porträtteras som stollar?

Är det lämpligt att låta barnen tro att det är okej att stjäla från de rika som ”Robin Hood” gör? Vad ska dessutom våra stackars telningar tro om att betala skatt när ”broder Tuck” orerar om skatteåterbäring direkt efter att ha utfört ett väpnat rån?

Berättelsen om den stackars flickan Ronja är också den en smula dubiös. En uppväxt bland grovt kriminella och ständiga gängkrig är hennes lott, men hennes sätt att lösgöra inre spänningar genom ofta återkommande primalskrik är beundransvärt.

Är det verkligen bra med en massa möss och småfåglar bland textilierna som hemma hos ”Askungen?”

Hur redo är egentligen våra förstagångsväljare då de gått direkt från tv: s ”Fablernas värld” till partiledardebatter?

Tjurfäktning är väl djurplågeri även om ”Ferdinand” är alldeles för korkad för att delta på ett fullgott sätt?

”Vilse i pannkakan” leder väl inte till ätstörningar?

Hur ska vi någonsin kunna övertyga våra små om att det är mjölk som är nyttigast att dricka när de förbaskade ”Smurfarna” envisas med att bälga i sig härlig hallonsaft?

Att få de barn som diggar Disneys ”Fantasia” och ”Alice i Underlandet” att avhålla sig från droger då de blir aningen större blir ruskigt svårt.

För stor exponering av ”Laban” och ”Labolina” kan leda till att våra småttingar tror att det är helt i sin ordning att gå klädd i Lucianattlinne året om.

Den kungliga elefanten ”Babar” kan ge månget barn psykiska men då hans namn inte uttalas med full konsekvens. Till våra smås frustration läses det ena gången babaar men nästa gång Baabar. Flitigt påpekande från de små om hur namnet skall uttalas kan leda till stor förvirring hos de vuxna och i förlängningen också leda till osämja i familjen och i värsta fall till bortskrämmande av annars fullt funktionerande barnvakter.

Förespråkarna för ett ökat vargbestånd i landet lär inte få det lätt framöver om den glupska sagovargen fortsätter med sin olat at sluka småflickor klädda i rött.

Kan ett alltför flitigt tittande på barnprogram på tv leda till att våra små tror på att björnar med mesiga röster faktiskt umgås och talar med sniglar?

En knubbig liten herre som vräker i sig tung medicinering gjord på godis han lurat till sig av traktens intet ont anande smågrabbar är även det beklämmande. Att den lille mannen bor i ett uppenbart svartbygge på ett tak, kallar sig för sitt efternamn Karlsson och envisas med att helt emot rådande miljötänkande susa omkring helt solo med hjälp av en propeller på ryggen bör nog också anses som skadligt för våra barns outvecklade sinnen. Vad detta beteende kommer att göra beträffande våra unga skyddslingars syn på ensamma karlar med godispåsar och miljöengagemang är svårt att överskåda.
Nu tänker du kanske at herr Westin raddat upp en lång rad fånigheter, och så kan det vara, men vilken tur då att debatten om Tintinböckernas vara eller inte vara känns så seriös”

För övrigt anser jag att Kartago bör förstöras, men vem ska trösta knyttet?
Vem ska jag tro på, tro på, tro på, när, tro på när det känns så här, och varför är där ingen is till punschen?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>