Igår föll jag till föga och bytte ut min gamla stenåldersyxa mot en smart phone av senaste snitt. Huruvida denna åtgärd var särskilt smart eller inte återstår att se för att vänja sig vid en knapplös telefon som blind verkar inte vara någon sinekur. Jag återkommer i frågan längre fram var så säker. Det du också kan vara säker på är att min skriftliga återkomst då inte är gjord på min nya mobil för jag känner mig som Bambi på hal is vid varje tafatt försök och jag blir min egen Stampe då mina fötter trummar ilsket frustrerade virvlar i golvet.
Jag inhandlade min nya listiga manick på en affär i Forum Nacka som går under namnet ”Phone House.” Fantastiskt kunnig personal, hjälpsamma och en ren fröjd att göra affärer med men det är en sak som jag blir lite brydd över. Om man nu har en kedja med ett hundratal butiker som man kallar för telefonhuset vore det i min värld rimligt att det gick att ringa direkt till butiken men det gör det inte. Det är nästan så att denna lilla fadäs gör ”Phone House” till ”Fån House.”
Har ni tänkt på hur påtagligt sällan man hör någon beställa en espresso? Det man istället hör är hur vederbörande vill ha en dubbel espresso. Kan vänligen någon kompetent räknenisse ta sig en närsynt granskande titt på koppstorleken hos denna populära dryck så att horder av människor i onödan slipper uppleva att de överkonsumerar.
Häromdagen gjordes ett jättebeslag av kokain som gömts i en banantransport. Kanske det i fortsättningen inte blir fråga om en vit lina för den hågade utan om en guleböj? En sak är i alla fall säker, snart blir det snö!
Kommentera