tala ur skägget

mars 23, 2019 § 0 kommentarer

Min sambo uttryckte en önskan att jag skulle skaffa skägg för hon hade aldrig sett mig i ett sådant. Jag har aldrig sett henne i skägg heller men var lika glad för det men bestämde mig för att i detta fall lyckliggöra henne. Någon trädgårdsmästare blir jag aldrig men just denna form av odlande kunde jag ställa upp på och spände manligt mina ansiktsmuskler för att processen skulle ta fart.
Min rakapparat Philips rakbladsvassa blick skärskådade mig surt och sa elakt att det bara var därför att min sambo tyckte att jag var ful som hon krävde mer behåring i ansiktet. Jag försökte vara förstående mot den bittra maskinen och sa leende att det nog fanns andra platser vi kunde ge oss på men möttes bara av ett illsket surrande och ett barskt, ”glöm det ditt pervo!”
Veckorna gick och jag blev allt ludnare för var dag. Det var nu jag varseblev ett mystiskt fenomen. Ingen sa något om min alltmer håriga nuna. Jag gick från att likna en övermogen kiwifrukt till att se ut som ett troll eller en medlem i Grateful Dead men inte så mycket som en viskning nådde mitt öra. Nu tänker de elakaste av er att jag säkert bara har synskadade vänner men det är verkligen inte så. Inte heller mina grannar har några större problem med ögonen och tur är väl det med tanke på kommande vårstädning i området. Vore förfärligt om hela gänget på gården krattade varandras fötter eller klippte till varandra med sekatörer.
Jag funderade länge och väl på vad det hela berodde på och var övertygad om att många tänkte saker även om de inte verbaliserade sina iakttagelser. Har han sålt smöret och tappat rakhyveln? Oj vad han ser ut och han som var så prydlig. Han verkar i alla fall fortfarande duscha! Dessa och andra tankar genomfor nog både grannar och vänner men som sagt, inte ett ord! Jag kom fram till slutsatsen att det var gravidprincipen som trätt i kraft. Ni vet den där som gör att man inte törs säga till en kvinna att man vill gratulera till det väntande barnet när man ser magen puta ut. Har man rätt angående graviditeten blir det idel leenden och glada tillrop men om magen orsakats av semlor och inställda gympass blir det snickarboa för tid och evighet.
Så en dag kom mitt barnbarn Iza, nästan sju år gammal, på besök och klev glatt över tröskeln då jag öppnat dörren för henne. Hon studsade in och utbrast genast med ett brett flin över hela ansiktet. ”Men morfar du har glömt att raka dig!” Det heter som bekant att man får veta sanningen av barn och idioter men från äldre och smilfinkar får man inte veta något alls. Det heter även att sanningen varar längst men det har jag provat och det är fan en lögn!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>