Bloggen

Om jag skulle ta mig för att recensera gårdagens fantastiska konsert med countryartisten Brad Paisley så skulle det bara få till följd att de av er som inte gillar hästjazz genast skulle sluta läsa och de av er som av någon outgrundlig anledning inte gick dit eller helt missade evenemanget bli sura eftersom ni missade ett totalt lysande framträdande, så jag låter bli. Istället tänker jag orera en stund om ett fenomen som kan få den lugnaste och mest fredliga människa att förargat tugga fradga av irritation. Varför går folk på en konsert om de inte tänker lyssna på artisten?
Snett bakom oss igår på Cirkus hade min dotter Camilla och jag ett par riktiga babbelkusar. Deras munnar gick konstant och de två alltmer berusade herrarna verkade inte ha träffats på långliga tider eftersom otaliga öl skulle tömmas i en flod enbart matchad av den flod av ord som utan stopp strömmade ur pratkvarnarna. Vi och flera omkring oss var trötta på deras oändliga pladdrande redan under förbandet Chris Youngs framträdande men jag tänkte att de fick prata av sig innan huvudartisten klev på men sedan fick det jävlar i mig vara nog! Camilla tänkte likadant men i pausen var det inget som pekade på att herrarna tänkte ge sig.
Ett par minuter efter nio drog Brad Paisley igång och volymen drogs upp lite. Det är en vanlig åtgärd för att ge intryck av att det är mer drag i huvudartisten än i förbandet och denna kväll tänkte jag att det var toppen eftersom jag då inte skulle höra diskussionsklubben bakom mig. Fel fel fel för även de snackande gubbarna kunde höja volymen. Jag hörde dem alltför tydligt och bet knakande ihop käkarna för att inte av ilska vända mig om och vråla otidigheter mot idioterna. Att deras oändliga ordström nu hade ett inslag av fyllesludder gjorde mig inte mer vänligt stämd och jag började tänka ut välförtjänta men olämpliga åtgärder som kunde vidtas för tystnadens främjande. Det rörde sig om allt från en brutal käftsmäll till det mer raffinerade tricket att stoppa svettiga sportstrumpor in i deras oändligt malande munnar. Min förståelse för Hulken var total och jag blev en dålig människa med orena tankar. Jag lät det dock stanna vid bara tankar och lika bra var nog eftersom det trotsallt är förenat med stor fara att som blind mucka gräl med fyllehundar.
En liten stund var det faktiskt tyst bakom oss och jag trodde att de gett sig av, men det visade sig att den ene somnade några minuter. Det är helt förståeligt eftersom det kostar på att konstant tala och dricka. Tråkigt nog tog de snart vid där de slutat och verkade ha förnyad styrka efter sin power nap.
En sak som förbryllade mig var att de två till synes ointresserade herrarna vid slutet av varje låt skrek entusiastiskt och applåderade vilt. Jag misstänker att de trodde att det blivit mål.
Jag har under de senaste åren flera gånger råkat ut för herrar, alltid herrar, som befinner sig på en konsert men inte alls verkar vara intresserad av uppträdandet. Snacka och hälla i sig alkohol verkar vara grejen och någon förståelse för att de andra som kommit dit faktiskt gjort det för att få en stor konsertupplevelse. De flesta gånger detta har hänt så har det varit kostymnissar och jag tror att de fått biljetterna via jobbet och egentligen inte är särskilt nyfikna på artisten för kvällen. Det har inte kostat dem någonting och uppenbarligen har inte heller tillträdet till arenan heller något värde för dem. Gårdagens störande kufar hade dock inga kostymer och skulle nog snarast betraktas som slashasar. Varför två sådana med troligen begränsad ekonomi skulle betala dyra pengar för ett par plåtar är mer än vad jag kan räkna ut.
Det är kul att bo i Stockholm med alla dess arenor och Cirkus är min personliga favorit. Bra ljud och lagom stort är varje besök där en ren fröjd i hela örat. Jag hoppas att jag i framtiden slipper dingpåsar som igår så att jag inte tänker tankar som kommer att ge mig svåra besvär vid pärleporten en dag. Jag hoppas också att gårdagens störmoment vaknar denna dag med svår baksmälla och att det smakar som av gamla svettiga strumpor i deras munnar för det har de förtjänat.