Bloggen

Kött

juli 5, 2015 § 0 kommentarer

”Kan någon från köttdisken komma till spelavdelningen tack!”
Orden fullkomligt dånade ut ur den troligen dolda högtalaren i taket på Coop och jag hoppade förskräckt till men började genast att flina från öra till öra som en äkta byfåne. Det kändes som om stor filosofi nådde mig på en så oväntad plats för sådana djupsinnigheter som byns matvarubutik nog ändå måste anses vara. Kött och spel, lusta och rekreation kan nog sammanfatta mångas tillvaro och inte ens jag går fri som mot bättre vetande både trängtar efter kärlek och skrapar en och annan trisslott. Plötsligt händer det, att jag sitter där med en lott alltså.
Jag kom osökt att tänka på nyheten från ett par dagar tidigare att man kunde bli allergisk mot kött av fästingbett. Det finns många bevekelsegrunder för att bli vegetarian men det här är nog en av de jävligaste! Naturen är ibland så grym och uppfinningsrik. Undrar vad man inte längre kan tåla efter ett bett av en björn? Troligen kramiga nallar men saker och ting är inte alltid som man tror. När jag tänker närmare på saken så vore det mer logiskt om man blev allergisk mot kramdjur efter en träff med en boa eller en pytonorm. Kamelbett kan leda till vattuskräck, blir man biten av speldjävulen försvinner lusten till en ordnad ekonomi, fastnar man i dammsugaren tappar man sugen på städning, dyngbaggen kan orsaka tvålallergi, brev från skattemyndigheterna kan ge nervösa besvär, man kan få skav av renar, tidspassningen ryker fullständigt efter att man råkat få i sig slem från en snigel, för många getingar kan leda till kraftig berusning, får man mask vill man aldrig mer se en Batmanfilm, en attack av en ollonborre kan leda till impotens men möter man den stora kärleken blir man mest förvirrad.
Nu må jag tramsa på om äkta och påhittade allergier och starka reaktioner på det ena och det andra men kanske är det så att naturen har en inneboende visdom som ska hjälpa oss stackars enfaldiga varelser att rädda Tellus från alltför stor mänsklig påverkan. Det är tydligen så att kött, och då mest av allt nötkött, är ett större hot mot miljön än till och med den skada som tillfogas miljön av bil och flygtrafik. Larmrapporter når våra ovilliga öron och forskare försöker tid efter annan att skrämma oss till förståelse men inte ens vår klimat och miljöminister vill ta till sig budskapet. Troligen förordar hon ytterligare en skattehöjning på bensin och flygresor istället för Åsa Romson har inte bara talets gåva utan vet också hur räddaklimatslipstenen ska dras. Forskarna skakar säkerligen misslynt på huvudet åt fega politikers klena respons. Gemene man är inte ett dugg bättre och slänger på ännu en härligt saftig stek på grillen. Den förföriska doften får näsvingarna att vibrera av förväntan och de flesta tänker pragmatiskt att det löser sig nog. Det verkar alltså som om alla har gett upp på köttfrågan men så är inte fallet. Ute i buskarna, på träden och i gräset ligger miljontals små fästingar på lur och inom kort kommer köttätarnas antal att minska. Det är faktiskt häng på att nästa års stora miljöpris kommer att gå till en liten äcklig blodsugare men det är en smäll vi får ta för ära den som äras bör! Det är i alla fall tydligt att ett status ko inte är acceptabelt. Vilken tur för mig att jag lärt mig äta både broccoli och blomkål om nu min svampletande sambo eller någon av mina katter kommer hemsläpande på något vidrigt litet kryp som vill suga ut det bästa ur mig.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>